För två veckor sedan testade jag äntligen fransförlängning hos Elisabeth Bexter på salongen Beauty Lounge på Kungsholmen. Vi har följt varandra på Instagram i flera år men det har inte blivit av att jag har besökt henne tidigare. Men nu är jag fast. Med mina rätt korta och tunna fransar har jag alltid drömt om längre.
Elisabeth har vunnit SM, EM, VM och nästan allt annat i fransförlängning – både klassiska fransar och volymfransar. Så jag kände mig väldigt trygg i hennes behandlingsstol. Hon kommer dessutom vara domare i en stor tävling i England i år. så hon kan alltså sin sak.
Jag och Elisabeth efter behandlingen.
På behandlingssängen innan vi började. Mitt heta läppstift som även matchar handduken under kudden är Full Throttle Lipstick i nyansen Lethal Kiss från Nyx Cosmetics.
Jag gav henne fria händer och Elisabeth valde att blanda olika längder, som sig bör för ett naturligt resultat. Hon la en klassisk form och jag tror att hon främst använde volymfransar. Resultatet blev superfint! På gränsen till för mycket för mig då hon la ett knippe på praktiskt taget varje frans. Men anledningen var att en tappar fransarna när de egna fransarna har växt färdigt och trillar av. Så efter några dagar hade jag tappat ett gäng och resultatet var PERFEKT. Hade hon lagt färre hade jag nog tyckt att det var för lite efter att jag tappat några.
Jag har som jag ju tidigare berättat lite problem med kontrollbehov när jag blundar för länge. Jag vill väldigt gärna titta! Det är det som har hållit mig från fransförlängning tidigare förutom när jag pluggade till hudterapeut (läs skräckhistoria längre ner) och inför mitt bröllop. Men jag berättade det för henne när jag kom dit och hon sa att det bara är att säga till så kan jag få titta lite. Det och våra samtal fick mig att slappna av helt. Superskönt!
Vi pratade bland annat om skillnaden mellan fransförlängning i Sverige och fransförlängning i andra länder. Hon berättade att vi ligger väldigt långt efter i Sverige jämfört med till exempel Ryssland och Ukraina. Utomlands pratas de mycket om hur fransförlängningen påverkar de egna fransarna. Att en måste applicera dem rätt och välja fransar med rätt densitet för att inte skada de egna fransarna. Konstigt nog verkar det vara tyst om det i Sverige? Jag tycker att det borde vara det viktigaste. Utomlands verkar de också prata mer om hur fransstylisten bör styla fransarna efter kundens ögonform bland annat. I Sverige verkar det mer vara tuta och kör hos många.
Före och efter.
Nu när jag har haft fransarna i två veckor börjar det bli rätt glest. De ska sitta i mellan 2-3 veckor beroende på bland annat hur en sköter dem och hur ens egna fransar är. Nästa vecka ska jag dit för påfyllning. Det ser jag fram emot!
Det har varit superskönt att ha riktiga dockfransar till skillnad från mina vanliga glesa och rätt ljusa. Speciellt den här veckan då jag har varit sjuk och känt mig allmänt sliten. Jag märker också att jag har sminkat mig mindre när jag har haft fransarna. Oftast lägger jag bara bas och bryn om jag inte ska göra något särskilt. Ögonen syns liksom så väl ändå. Det går otroligt mycket snabbare på morgonen! I mitt inlägg om filminspelningen förra veckan kan du se hur mina fransar såg ut efter en vecka kombinerat med mer ögonmakeup.
Kuriosa: en skräckhistoria om fransförlängning
Håll i dig! När jag pluggade till hudterapeut på Gildaskolan 2003 fick vi lära oss fransförlängning. På den tiden kallade vi det “strå-för strå” och kunskapen var betydligt mindre än vad den är idag. Det var inte min typ av behandling att göra. Jag har svårt för pilljobb där jag måste sitta still länge. Men jag satt även modell för en av mina klasskamrater. Vi fick lära oss att fransarna sitter i upp till tre veckor. Mina satt som berget. När de flesta andra eleverna tappat sina satt mina ännu kvar.
På den tiden hade jag ännu inte gjort min ögonoperation och efter att ha haft linser hela dagarna tog jag på mig mina glasögon på kvällen. Eftersom jag såg runt 3 % (!) utan hjälp var glasögonen rätt tjocka.
De där långa fransarna släpade mot glasögonen och var verkligen i vägen. En kväll efter flera veckor då jag inte lyckats få bort dem med olja tänkte jag att jag skulle klippa ner dem lite så det kändes bättre. Så jag tog av mig glasögonen, böjde mig fram mot spegeln och klippte lite. Bara litegrann. Kom nu ihåg att jag endast såg 3 % utan glasögon..
Det kändes jätteskönt att kunna blinka igen! Fram till morgonen efter då jag tog på mig linserna.
OMG! Jag hade stubb. Haha! Mina långa, täta lösfransar hade klippts ner tillsammans med mina egna fransar och var jätte, jättekorta. Jag hade tjock stubb med synliga klisterklumpar efter lösfransarna. De var ju sämre kvalité på den tiden och en elev som gjort dem.
Jag fick gå runt med rejäl sotmakeup i flera veckor efteråt för att dölja mina stubbfransar. Gissa om jag fick gliringar från mina klasskamrater. Haha!
Här hittar du mer om min magiska ögonoperation.
