I fredags var det äntligen dags för min yngsta dotter att komma ut från magen. Som jag har längtat!
Jag var väldigt nervös innan. Vi tog taxi till Södersjukhuset tidigt på morgonen och väl där blev jag så sjukt imponerad av all personal. Precis varenda sköterska, barnmorska och läkare var supertrevliga, lyhörda och fick mig att känna mig trygg. Det var en enorm skillnad mot min förra förlossning.
Den där himlastormande kärleken kom direkt när jag hörde första skriket. Det blev nästan för stort att hantera. Men shit vad jag känner mig tacksam och glad för att få ha så mycket kärlek i mitt liv. Allt som är och har varit tufft blir så otroligt mycket lättare.
Efter förlossningen rullades vi upp (ner?) till BB och fick den berömda smörgåsbrickan. Superfin! Men jag kunde inte äta något förrän ett dygn senare. Sjukt tacksam för dropp!
Min äldsta dotter kom och hälsade på tillsammans med mina föräldrar och syster med familj. Det känns som om hon än så länge har tagit det väldigt bra. Hon är glad och engagerad och vi ska göra vårt bästa för att det ska fortsätta så smidigt som möjligt.
I söndags fick vi åka hem. Lika läskigt som underbart. Som tur är var min mamma här. Hon har jobbat länge på BB Förlossning i Växjö och är som ett uppslagsverk angående all den där osäkerheten när en känner sig skör och tror att allt har glömts bort. Som att ta med sig personal från BB hem. Lyxen!
Jag är ännu kvar i bebisbubblan och njuter men bloggen kommer uppdateras som vanligt.
